Category Archives: Bra böcker

Miniformicarium

So, I found a small picture frame for next to nothing. This is the result:

20161008_08205220161008_082044

The formicarium is about right for a first founding chamber, I think. One lesson is that I found out that cooking oil is a much better mould release than soap water. This formicarium won’t open up for cleaning but the entrance is quite large and I think I’ll be able to clean it when I have to.

Since this is an old frame the glass is slightly domed. I wonder if this will help viewing the tiny ants.

20161008_082237
20161008_082153

What to read next?

Bokrekommendationer från Confuse:

Lagoon by Nnedi Okorafor
Just City by Jo Walton
Wylding Hall by Elizabeth Hand
The Unnoticeables by Robert Brockway
Brian McClellan: Promise of Blood
David Hutchinson: Europe in Autumn
Mark Lawrence: Prince of Thorns
Mur Lafferty: The Shambling Guide to New York City
Emma Newman: Between Thorns
Deborah Biancotti: Bad Power
Suzanne van Rooyen: I Heart Robot
Maria Turtschaninoff: Maresi & Anache
Marissa Meyer: Lunar Chronicles -series
Johanna Sinisalo: The core of the sun
Kelley Armstrong: Cainsville series, Otherworld YA series Darkness rising and Darkest power
Emmi Itäranta: Memory of water
The Watchmaker of Filigree Street av Natasha Pulley.

I myself may or may not have recomended Cold Iron by Stina Leicht

If I have missed a book or if you want to add to the list, feel free to comment!

What if Tolkien was American

2015-07-26 08.04.59”Tolkien is the father of Fantasy, and J.R.R. Tolkien was a British author writing mythology for the British people. Of course, feudalism features heavily in his work. And that was when I asked myself the question that got me started writing Cold Iron: What would Fantasy look like if Tolkien had been American?” Stina LeichtScalzi’s Big Idea

2015-07-26 08.03.30

 

 

Cold Iron tar sitt avstamp med Nels, kronprins i Kungariket Eledore. Han och hans tvillingsyster är sexton och av rasen kainen. Vanligtvis utvecklar kainen sina magiska förmågor vid denna tiden men inget tyder på att Nels har den kungliga magin att kunna Befalla. I ett överfall av människor från regnumet Acrassia tvingas Nels in i ett helt nytt spår. Han dödar. En kainen som har tagit ett liv har bara en väg framåt, armén. På grund av kainen tabu mot död och blod kan han aldrig ta tronen.

146622Leight har tagit inspiration från olika delar av den amerikanska historien. Kainen kungariken är ett sammelsurium av olika klaner och folk som samlat sig i nationer, inspirationen från indianernas historia (men även USAs smältdegel finns med) är tydlig men funkar bra. Människorna har ett fotfäste i Acrassia och för ett krig mot Eledore och introducerar musköter och pistoler mot kainen magi. Variolaepedemin som plågar Eledore har också sitt ursprung i amerikansk historia.

Hon har också tagit inspiration direkt från Tolkien. Tolkiens alviska var inspirerad av Finska så Leicht tog inspiration för kainen från Finland. Detta syns mest i diakriter, namn och, lite grand, i kulturen. Jag har tidigare klagat på slumpartad och förvirrad användning av diakriter som om de vore enbart bokstavsbling utan mening, påverkan eller betydelse. Leicht använder diakriter på ett sätt som känns genomtänkt och logiskt (se kartbilderna).

Jag är mycket imponerad och sugen på nästa del. Cold Iron är en klockren fyra. Den lider lite av dålig karta och bristande stringens i det militära aspekterna men för att vara skrivet av en civilist är det helt godtagbart. Är du inte, som jag, en kartfetischist så behöver inte kartan störa heller. Se den inte som muskötfantasy utan som fantasy med musköter så är du på rätt spår.

 

 


Cold Iron finns även på Adlibris och Bokus

Goblin emperor

Goblin-EmperorGoblin Emperor av Katherine Addison är inte en bok om goblins. Där finns heller inga alver. Den handlar om Maia som är halvgoblin/halvalv och tredje sonen till alvernas härskare. När hans far och tre bröder dör kastas han in i rollen Alvernas Kejsare. Det enda problemet är att Addisons ‘alver’ inte är alver. Hennes ‘gobliner’ är heller inte gobliner, de är ryssar, lätt fantasyfierade ryssar.

Addisons alver saknar allt som gör alver till alver utom spetsiga öron och ett nedlåtande sätt. Alverna utmålas på ett sätt som ger mig starka associationer till Franska hovet på sjuttonhundratalet (ett intryck som stärks av att det finns luftskepp och arbetareförbund). Det är silke, komplicerade håruppsättningar, hovritualer och vad mer; De ses som gamla vid sextio år ålder. Det som hade kunnat vara intressant om Maia efterträdde en ledare som suttit vid makten sedan Världens Första Ålder, regerat i leva tusen år, blir bara en vanlig dynastisk kris (i all ärlighet träffar Maia en alv som är två tusen år gammal men han drunknar i alla andra vanliga människor och han har i princip ingen inverkan på handlingen). Detta är mer än bara lite synd. Alver är högnästa och hällörade men man kan ofta acceptera det eftersom de faktiskt har en livserfarenhet på några tusen år och de tror på gud för att de faktiskt träffat hen (eller har en nära, nu levande släkting som har gjort det!). Addisons alver har inga av dessa försonande drag. Det är helt och fullt mänskliga i ordets sämsta mening. Det är inga alver de är bara vanliga människor med spetsiga öron. Det finns ingen känsla av att se övernaturliga- fantasy- eller fantastiska varelser som görs levande och som du som läsare får insikt i.
Det saknas helt enkelt Wow-faktor.
Inte ens en bakgrund till hur Fantasyalverna blev så erbarmligt tråkiga!

På samma sätt saknar hennes Gobliner alla drag som skulle göra dem till gobliner (eller troll, vättar eller orcher). De har kraftig underkäke och svartmuskig hy. Men deras kultur, beteende och beskrivning är rysk. Vi introduceras till dem via en ‘ambassadör’ som är lite ”mänskligare” än de franska hovherrarna. I övrigt är han helt och fullt mänsklig. Inga orkiska drag, inga vättedrag, ingenting. Det kryllar av halvalver, de är tjänare vid avlernas hov och även i goblinernas ambassad syns de. Det bjuds t.o.m. på gurksallad på ryska ambassaden!Creamy-Dilled-Cucumber-Salad Maia, som påstås vara halvorc, reagerar inte över alvernas mat. Det beskrivs många olika maträtter men inte en enda reflektion från Maia. Han hade kunnat reagera på att maten är smaklös, irritera sig på att saknar paletten för att ens uppfatta de subtila nyanserna eller åtminstone få magknip för att inte fått äta rått kött på länge. Vad som helst som som lyfter upp historien från en ganska vanlig, simpel historia om hudfärg och hovintriger.

Men om man bortser från att Addison helt missar målet (om nu hennes mål är att skriva om alver och gobliner?). Om man bortser från att boken inte alls handlar om det den ger sig ut för att handla om. Om man kan hejda sig varje gång hon skriver eller påstår något som bryter illusionen om att det är Fantasy och inte en historisk roman? Ja, då är det en ganska trevlig bok. Alldeles för lång, lite vattnig men inte helt oäven.

En tvåa som nästan men inte helt lutar mot en trea.

mr308_Squee


Goblin Emperor finns även hos Adlibris och Bokus

Betygsmodell
1. En dålig bok. Den borde aldrig tryckts och ve den som fick mig att läsa den!
2. Jag är besviken. Jag vill ha tillbaka tid och/eller pengar. Inte värt besväret.
3. En solid bok. Bra läsupplevelse. Inte allt perfekt med allt är helt OK.
4. En Bra Bok.
5. Wov. En bok jag tvingar folk att läsa, ringer upp två gånger om dan för att fråga vad de tycker om den.

 

First contact

429b1701f0620d49d669d23e6d1c3055dc8a59084892c880a5b8377cJag hittade en kul twist på First contact konceptet. Amplitut och Weave har utkämpat ett tusenårigt krig. Amplitur har ett allt övergripande Syfte (the Purpose) i vars namn de erövrar, genmanipulerar och designar om alla raser de kommer i kontakt med. Mot dem står the Weave, en lös allians av fria raser som kämpar för sitt oberoende. Men de har träffat på en värld fylld av anomalier och en ras av monster: Människan!

Istället för att sätta människan som en slag allmän medel, en standard är vi i den här boken monstren. Amplitur och Weave är lika rädda för oss. Hur ska man hantera en ras som frivilligt dödar medlemmar av den egna rasen? Varelser som är uttalat psykotiska?

Det är ett kul koncept men boken är bara medelmåttig. Så A Call to Arms av Alan Dean Foster får en stark trea.


 

Call to Arms finns på Bokus 

Den nya tidens arbetarelitteratur

omslag-250x404Jag har aldrig varit någon vän av den socialrealistiska arbetarelitteraturen. Jag behöver inte läsa om arbetarklassens vedermödor, jag har stått vid maskinen och vet redan det där. Men det finns ett värde i igenkänning och den litteraturen har ett värde men var är den idag? Den tiden då arbetarens musik var dansband och litteraturen var bara socialrelistisk är över. Kanske är det ett tecken i tiden att när arbetarklassens musik är heavy metal så kommer nya arbetareförfattare och skriver Urban Fantasy?
Av Kött och Blod av Henrik Johanssonär definitivt Heavy Metal lika sant som att det är Arbetarelitteratur med stort A.
Johansson berättar om en resturang i Malmö. Utsikten är från köket, hur praktikanter utnytjas som gratis arbetskraft, hur det sparas in på allt, det ena vansinnigare än det andra. Starka karaktärer som Josef som är kock, Terje som regerar i disken och Maj-louis som är köksa.
Cheferna är verklighetsfrånvända i sin spariver och manipulativa och onda i sina personalrelationer – mycket trovärdigt och hög igenkänningsfaktor!
Läs!

Av kött och blod finns på Adlibris och Bokus

reprint från 2014-03-21

Brytande nyheter

Idag var jag på signering med Anders Fager och lyckades få lite nyheter till alla svenska kultister:
Fager planerar tre böcker i Cornelia-sviten alltså en roman till och som hallon på rotmosen en novellsamling i samma anda som Samlade Svenska Kulter.

Men, nästa Corneila-bok* kommer att få vänta för det finns ett annat projekt i pipan: Lagom till bokmässan kommer en kaffebordsbok av Anders Fager. Det kommer en novellsamling i ‘Stålenhag-format’, som författaren hellre väljer att kalla det, rikt illustrerad i Mutants värld med novellan Full Metal Rubbit som huvudnummer.

2015-01-23 18.28.23

*Ska den heta ‘Krigsbarn’?